Reflektioner från Nordic Buyukai 2026 - Del 2
Förra veckan fick vi ta del av reflektioner från ett flertal medlemmar i Bujinkan Dojo Malmö, som tillsammans reste till Danmark som ett större sällskap för att vara med på Nordic Buyukai 2026. I denna avslutande del av denna artikelserien får vi nu läsa tankar från både en av Sveriges mest långvarige kvinnliga utövare i Sofia Wijkström som började sin resa i Bujinkan 1999 till den yngre generationen av kvinnliga utövare i Selma Larsson, född 2012 som upplevde sitt första träningsläger. Dessutom får vi ta del av tankarna från en återvändare i arten efter flera år på vift.
Sofia Wijkström, 8 Dan
Det var ett internationellt läger med ett 80-tal deltagare från hela Europa, varav rätt många var danskar och några svenskar. Från Malmö var vi 7 stycken deltagare. Det var roligt att vi var så många från vår dojo som ville vara med, lära sig mer och vidga sina vyer. Vi tränade en del med varandra men passade även på att träna med nya personer, vilket kändes väldigt givande då det är lärorikt att se hur andra rör sig och uppfattar det som visas plus att det är kul att lära känna lite nya människor och i andra fall återse vänner och bekanta. På tre dagar hinner man med mycket varierande träning, och det var många intressanta och lärorika övningar. Vi började med lite knuffande med syfte att faktiskt våga attackera ordentligt. Vi jobbade en del med fokus på distans och timing, som sedan fortsatte under hela lägret. Rikard Sundelius körde bland annat en övning med att leka med fokus på intention och Mariette van der Vliet körde en del kontringar på Kihon Happo. Klurigt men kul!
Mattias Alvén, 3 Kyu
Var mina förväntningar höga eller låga inför Nordic Buyukai? Sitter och ler lite för mig själv så här i efterhand. Svaret på frågan är inte helt lätt att besvara. Sist jag var på ett Bujinkan läger måste ha varit för typ, lite mer än 27 år sedan. Letar i minnet, kan komma på tre riktiga läger, Stockholm Taikai, Norrköping och Göteborg alla på 90-talet. Suddiga men ändå viktiga i mitt liv. Tror att mitt första pass måste ha varit i slutet på 80-talet i Lund på Magnus Stenbocksgatan i källaren med mögeldoft och lågt i tak, perfekt att ta stöd i taket när balansen sviker när man ska försöka förstå Hicho no Kamae.
Men men… saker i livet kommer i vägen och man pausar. Men lämnar helt gör man inte, inte jag i alla fall. Fascinationen har alltid funnits där och nu fanns det igen plats i livet att försöka lära och förstå.
När året -26 tag fart klev jag åter in i dojon i Malmö för att försöka hitta min plats på tåget som jag lämnat för så länge sen. Så fantastiskt roligt, precis som jag mindes, veckorna går, och månaderna. Vill lära mig allt, hitta tillbaka. Ett läger i Köpenhamn? Nu snart? Klart jag ska dit. Har turen att ha ett kusinbarn som bor i Köpenhamn och som gärna lånar ut både soffa och cykel. Otroligt, Bujinkan-läger, gratis soffa i Köpenhamn och cykeltur till och från träning. Vem har inte drömt om att få pendelcykla i Köpenhamn?
Så kommer dagen. Vi är totalt 7 från Malmö Bujinkan dojo som tänker delta. Peter såklart, men också mina nya vänner, Sofia, Ulf, Bjarne, Kristoffer och Selma. Fredag eftermiddag. Lite nervöst och pirrigt, hälsar på nya ansikten, skriver in mig, byter om i källaren och går upp till träningslokalen. Får syn på Peter, Sofia och Ulf, skönt med någon man känner. Ett och annat ansikte kanske känns igen från förr, det var ju ganska så länge sen. Mina nya vänner från Bujinkan Dojo Malmö hälsar runt och tycks känna hälften av deltagarna. Det blir väl så när man har tränat i större delen av sitt liv. Och så första övningen, gå fram, putta din motståndare. Du som tar emot backa känn… Inleder gör Marielle Burré från Tyskland som visar och instruerar. Snabbt läggs det på nya moment. Salen är nu fylld av kroppar som slår, rullar, bänder, böjer, greppar, kastar. Nästa instruktör tar vid, kanske Sylvia Bleecke eller Ulrika Kerstinsdotter, eller var det Jenni Tanskanen eller Mariette van der Vliet? Nej Mariette kom på slutet. Timmarna går snabbt och fredagens träning är över. Mör i kroppen, och framförallt knoppen. Hur ska jag orka två heldagar till?
Men det går. Fler instruktörer tar vid, Michael Scherling, Elias Krzywacki, Ville Virmajoki och Rikard Sundelius. Efter en lördag med högt tempo och många timmars träning är det skönt med dusch och bastu. På kvällen är det middag på Copenhagen Distillery. Fantastisk buffé och trevlig öl i kranarna. Livebandet kör på för fullt, lite för hög volym för somliga som minglar ut. Men en dag imorgon också, dags att cykla hem till soffan.
Söndagens träningspass avlöser varandra och på något sätt lyckas jag ta mig upp från golvet igen och igen. När sista övningen är avklarad tackar min kropp och knopp, nu ska vi äntligen få vila och försöka smälta allt vi varit med om under dessa tre fantastiska dagar.
Sitter trött på tåget hem till Lund och blickar ut över Öresund. Slås över hur fantastiskt detta är. Så många olika sorters människor som kan mötas i detta, gamla-unga, långa-korta, kraftiga-tunna. Men det spelar ingen roll, alla kan lära sig och din kropp har sina egna förutsättningar och begränsningar, du måste bara finna dom själv. Denna väg är lång och oändlig. Tack Nordic Buyukai för ett fantastiskt läger.
Selma Larsson, 6 Kyu
Det har varit mycket intressant att åka på Ninjutsu-läger eftersom detta var min första gång har det varit många nya intryck, vilket ärlig talat varit ganska utmattande. Men samtidigt har det ändå varit väldigt intressant att få träffa nya människor med nya tekniker som man aldrig hört om. Det har gjort det hela till en utmaning, t.ex. har det varit svårt för mig att komma ihåg de olika teknikerna. Men med hjälp av andra som hjälpt och visat mig har det ändå löst sig. En annan intressant sak har varit att ha nya lärare som alla har olika sätt att lära ut på. Något som jag lärt mig på detta lägret är att det inte alltid handlar om styrka, vissa tekniker har till och med varit lättare när motståndaren är större. En annan sak som jag lärde mig var att alltid ha med sig något som dig energi när du är trött, t.ex. nötter.
Tack för mig!
Med dessa ord och tankar tackar vi Sofia, Mattias och Selma i Bujinkan Dojo Malmö för deras reflektioner kring Nordic Buyukai för denna gång. Har ni som medlemmar i Svenska Bujinkanförbundet varit på ett större internationellt läger och vill dela er av reflektioner och insikter till våra övriga medlemmar? Tveka inte att höra av er till webmaster@bujinkan.se